Trött..

Grinig. Missnöjd. Irriterad.

Ingenting känns bra, för allting är kaos. Hur är det tänkt att man ska kunna ordna upp någonting när allt faller ihop samtidigt?

Går inte ens att prata om, eller skriva om, för det blir ändå inte det jag känner som kommer ut, utan en massa annat.


Dammsugit nu iaf, ääääntligen!!! Min gav upp i slutet på veckan, och Emil var en ängel och lånade ut sin, känns som jag dammsugit i fan en timma nu men ändå är det kvar skit överallt! Tooooookig blir jag!
Barn som krånglar när det behövs som minst, ingenting som fungerar som det borde och en massa stress på det.

Skoj att vara jag idag!!
XOXO