Ja, jag försöker. Verkligen.
Allting känns såå stort just nu, som berg. Jobbet, Fabian, BUP, kontakt med skola, mamma, doktorstider.
Allting.
Och jag försöker vända det till det positiva, har jobbat med det hela dagen. Fungerar sådär. Känns inte oövervinnerligt iaf.
Sovit en del. Jobbet kändes för stort. Sa till folket att jag var sjuk, vilket jag ju är fast inte på det sättet. Ska dit imorgon igen, nya tag. Det bästa av allt; det kommer alltid en ny dag att göra om & göra rätt.
Tog prover igår, mina medicinhalter ser fel ut tydligen så fått ta två veckor på raken nu. Det fixar dom på ett eller annat sätt, jag hoppas det betyder att jag kan sänka en tablett men vet inte om det är så lätt fixat? Ingen dr här inte!
Bråkat med Fabian två kvällar på raken, men jag håller i, det kan ju inte pågå för evigt liksom. Ger det ett par dagar till.
Varit lite sena till skolan med, också pga lite småbråk då han inte skyndar sig utan gör allt i slow motion, men han har kommit iväg. Åkte dock hem både igår och idag. Igår för han blev osams med någon och idag för ett bråk om grupprummet. Han ser det mer eller mindre som sitt för han sitter där jämt och idag var det andra som behövde det. Vi pratade om det så hoppas det ska gå bättre nästa gång.
Missat en hel dag denna veckan, trodde det var onsdag idag och tisdag igår men är ju för fan torsdag?! Tror mkt är för jag är både trött och stressad hela tiden.
Fått städat i veckan iaf, har databordet kvar. Sen disk & tvätt men sånt kommer ju alltid nytt så måste man ju göra varje jävla dag.
Drömmer om att någon ska höra av sig och komma hit. Vet att det är fel och att det inte kommer hända, men kan inte styra över det. Haft mkt obehagliga drömmar med, om en tredje part i något jag inte vill ska finnas. Kommer nog ta ett tag att bearbeta.. Men får vara så, jag kan bara ta tag i några saker i taget. Första är jobbet & skolan. Viktigast av allt. Som nummer två, när detta kommit igång som det ska, blir det BUP. Vet att nya skolpsykologen bett om en second opinion för de är inte heller okej med BUPs utlåtande. Det känns bra, att veta att fler håller med mig. Att det inte bara är jag som står o trampar.
Sugen på att gå ut, men blir nyktert ett tag nu tror jag. Känns så iaf. Jag har lite svårt att hantera alla känslor när jag dricker märker jag. Det går skitbra om vi sitter hemma några stycken men såfort jag kommer ut blir det för mkt. Så ja, Försöka nyktert tänkte jag. Får väl se hur det blir med det, men det är tanken iaf..
Borde träna, om man bortser från promenader har det gått över en vecka sen sist. Visst, nu är inte en vecka så himla lång, men iaf. Behöver.
Sitter fortfarande och tänker på hur mkt jag måste få ordning på. Som känns så stort. Jobbet är nummer ett som sagt. Jag trivs där. Jag är glad när jag är där. Jag har träffat en vän där borta och alla de andra är jättetrevliga dom med. Jag kommer ut & gör något.. Men ändå tar det emot, antar det är vanan att gå hemma. Så svårt. Skulle behöva någon som pushade på...
Skulle behöva någon som styrde upp mitt liv känner jag, haha..
Läser samtidigt om allt sjukt som sker i världen och tänker att mina problem är rätt små i jämförelse. Man ska ALDRIG jämföra, för alla har sina egna svårigheter att trilskas med, men iaf.. Det är svårt.
Men ja, vart en bra dag hittills, senare ska jag till Tobbe och ta en kopp te.. Nu ska jag fortsätta se på min serie, Girlboss, den är kul! Inte nått i klass med typ How I Met Your Mother men helt klart godkänd. Väntar samtal från V också, känns som vi inte pratat på en evighet för hon jobbade igår hela dagen..
Då tänkte jag diska (fanns ju inget jävla varmvatten igår så fick hoppa det) samt lägga in rentvätt. Kanske slå igång en maskin tvätt med.. Hmm, tål att tänkas på.
XOXO
