Speeela sa jag!

Blev spelkväll idag, jag hade totalt glömt bort men blev lika kul för det xD
Monopol, älskade favoriten, kom fram och vi hade jätteroligt :) Innan det var det te & en massa snack på balkongen, guud så jag saknat alla! <3
Barnen lekte och kollade på tv och satt med plattor, vi åt korv med bröd också. Mys!

Jobbet var skoj, blev lök ute på åkern och jag var svettig som fan, rensade lite ogräs med. Det blev bra :P
Imorgon ska det sättas potatis, jag längtar!

Måste städa. Pinsamt när alla droppade in och jag inte ens hade diskat. Ville sjunka genom jorden där ett tag.. Men fanns ju mer än en pinsam stund idag (typ så många att jag inte vill minnas) så var väl inget mer med det.
Blir städa imorgon kväll. Måste verkligen städa. På fullt allvar. Börjar se ut som en snuskis bor här hemma. Men men, snart så blir det väl okej igen.
Måste skaffa mig en dammsugare med, får bli nästa månads problem.. Just nu e det jakt på regnkläder åt Fabian som gäller. Inte skoj men behövligt, snart åker han ju :D

Åsa kom till jobbet idag! Jag blev glatt överraskad (hon hade ringt innan men jag hade telen på ljudlös för orka inte prata med nån just idag) så dom stanna på lunch. Jag var glad, Åsa & Nellie var glada men mest glad var Jocke. Inte sett något så sött på länge <3
Så en trevlig långlunch i solen blev det med skratt och bus. Blev så himla glad!

Måste ut till mamma med i veckan, hjälpa henne lite och låna dammsugare som sagt. Har man ingen egen så måste man låna! Men det är okej, för dom med hoppas jag. Undrar om vi ska åka dit imorgon..? Får ringa henne sen..

Klippte ner mina naglar idag. Kändes lite småjobbigt om jag ska vara ärlig men bröt en förra veckan som jag lyckades halvrädda och sen rök en till idag. Så lika bra, får spara ut långa naglar efter sommaren helt enkelt.. Men gör ju inte så mkt :P

Trött. Riktigt trött, så snart sova. Klämma i mig lite vattenmelon bara för jag var inte hungrig när de andra åt korv. Inte så mkt näring men jag klarar mig, har fettreserver för ett år framåt om det vore så!
Ingen dricka idag. Loka, men ingen sockrig dricka alltså. Var för varmt, sockret hade ju fastnat överallt haha :D

Nej. Sova var det.
XOXO

En vecka.

Inte skrivit på en vecka, men nu är jag tillbaka. Mår bättre, kom iväg till jobb igår (och fortsätter så)  och är glad igen.
En för skön känsla!

Helgen var utan barn så hjälpte Åsa lite och grillade. Sjukt skönt men hade svårt att komma ut så var bra. Söndagen startades med en cykeltur och skulle gått till jobbet på måndagen. Var inte redo så blev en dag till hemma vilket jag är glad för eftersom jag igår kände att det var helt rätt.

Igår blev det skyffla bajs. På allvar.
Gjorde det förra året med, en helt okej syssla fast det tycker ju jag om nästan allt där borta :-)
Dom har gödslat, det fastnar i traktordäcken och när dom kör hamnar det överallt och lite mer överallt när dom är klara. Jag räfsa ihop det, tog upp det med skyffel i skottkärra och slängde det i komposten. Det kändes lite i ryggen idag haha.

Idag blev det fixa volvoklossar. Jag har längtat och idag var det ju väder för att vara inomhus med :-) Cyklade till jobbet och regnet gjorde att det tog emot lite att gå ut men det är ändå rätt skönt att cykla i regn så jag var glad ändå :-)

Status just nu: I ett bad som doftar man, min tvål/badskum e slut så tog Fabians duschkräm. Jag kommer lukta gott :-D

Häromkvällen hade jag och en polare filmkväll med skräckfilm. Det var skoj :-) Brukar gärna titta själv men inte med andra i rädslan att dom ska skrämma mig men det gick bra  ;-P

Sådde blommor förra veckan med som har börjat komma upp. Roligt!!! Köpte även en blomma, för första ggn ever, till min balkong. Lila och fin är den!

Aja, plaska klart här, fixa mig sen vänta i Weronica, ska bli så skoj att se henne och Tristan, inte träffats på jättelänge!

Jobbkläderna på..

.. men kommer inte ut genom dörren.
Varför kan jag inte bara fungera?

Vaknade tidigt, fixade med Fabians picknick inför skolan, åt frukost och gjorde mig klar.
Sen tog det stopp. Kommer verkligen inte ut, hela kroppen skriker nej.
Medicinen jag har mot ångest fungerar inte och kontaktpersonen på usö vägrar skriva ut nått nytt före vi träffats och det är inte förrns på måndag. Får heller inte den enda medicinen jag haft som fungerat för den är beroendeframkallande.. Kan förstå att dom inte skriver ut sådant till höger och vänster men har fått inte mindre än fem andra som inte fungerat som dom ska.
Jag blir antingen knockad i flera timmar, avtrubbad så jag inte följer med i omgivning/samtal/det som sker runt mig, ingen effekt alls eller apradar så jag inte klarar av att vara mamma.

Dom skriver ut saker som gör att jag deckar 12-18 timmar och jag har en son här hemma som inte förstår varför jag inte vaknar.
Fattar inte hur dom kan göra så..

Så ja, just nu sitter jag påklädd och klar med en matlåda i handen som jag gjorde igår och så får jag ångest såfort jag tänker på att gå ut genom min dörr. Jag som till och med hade borstat håret och har mitt nya jobblinne på mig. Jag blir så ledsen.

Vill dra för alla gardiner, stänga av min mobil och inte ens gå och handla.
Jag är en misslyckad människa idag. En som inte fungerar som den ska. En människa som faktiskt inte ens kan ta vara på sig själv.
Hade så mkt jag skulle göra idag. Såg fram emot jobbet, skulle fixa papper till soc (vilket jag bara kan göra på jobbet) och istället gråter jag och kräks slem.

Varför kan jag inte bara vara normal?

Gårdagen.

Ett kapitel för sig självt.

Var så otroligt uppjagad, nere, stressad, trött, rädd och inom mig kändes det som att det var innan jag fått medicinen. Det kändes som när jag fortfarande gick på vårdcentralen och dom bara matade i mig olika antidepp som inte hjälpte. Jag blev ju bara sämre..
Jag var nog mest rädd.
Jag var rädd att det skulle hålla i sig, att jag skulle fastna i flera veckor, kanske månader, som det varit förut. Att en dag med detta mående stannade så länge att allt bara kändes som mörker & mardrömmar.
Alla kan få bakslag och igår kände jag mig så löjligt ... liten.
Känslorna kan inte beskrivas och redan när jag slog upp ögonen på morgonen så ville jag dö. Jag ville inte gå upp, inte vara jag. Jag ville inte duscha, laga mat, träffa folk, klä på mig..
Värst är när folk jämför "en dålig dag" eller "deprimerad" med det jag känner. Det är inte att vara lite deppig. Det är inte att ha en dålig dag.
Folk som säger/tror att de vet det är så långt ute och cyklar att de aldrig kommer hitta hem.
Ingen, förutom möjligvis någon som jag, som inte lider av manodepressiv sjukdom kan förstå. Jag är ledsen och jag vet att ni försöker men ni kommer aldrig förstå. Någonsin.
Så snälla, jag ber er, sluta låtsas som ni vet. Sluta tro så jävla mkt och framför allt: SLUTA SÄG TILL MIG ATT "ALLA" HAR DÅLIGA DAGAR!

Idag? Mkt bättre.
Vaknade halv sex, skickade barn till skolan & ringde jobbet. En hemmadag för att stabilisera mig.
Har städat balkongen (som är tokfin) sått blommor därute som kommer bli jättefina, vikt in tre veckors rentvätt, diskat, dammsugit, torkat golvet, bäddat rent, förberett för massa matlådor och nu sitter jag här.
Stolt över mig själv. Älskar min medicin. Älskar mig själv som klarar mig igenom detta själv. Som kan vara mamma, Mathilda, vän, arbetskamrat trots allting.
Jag är bra. Det skrev jag igår med, men det känns skönt att jag vaknade idag och faktiskt insåg att jag hade rätt.

Ska börja laga matlådor nu. Lika bra.
Skrev rent min handlalista med inför fredag. Ska fylla i papper med till soc så jag kan lämna det imorgon. Lika bäst.

Ha en fin, solig dag!

En sån dag.

Bästa J kom hit, det gladde mig. Kollade klipp på youtube, en massa avsnitt av chuck och pratade. Jag var glad när han var här.
Nu? Inte så mkt.

Fick nyss veta något som jag inte ville veta. Tror jag. Eller kanske någon liten, liten självdestruktiv del av mig ville det. Men såhär i efterhand? Nej. Stort fett nej.

Det gör lite ont. Och finns ingen jag kan förklara det för heller, ingen som skulle förstå. Ingen alls. Det fanns bara en som skulle förstått och denna personen är borta...
En gång fanns det någon som förstod, någon som fanns där. Någon som i vått & torrt ställde upp och stöttade. Denna någon som suttit i exakt samma jävla sits som mig och som jag gjorde allt för under den perioden.
Den personen finns nog inte mer. Inte alls.
Sista samtalet kändes det som att prata med en främling. En ytlig bekant där man frågar hur man mår, vad som sker i ens liv, säger att man ska höras mer och så bara rinner det ut i sanden.
Trött på att aga, försöka laga och hela tiden behöva känna mig som någons hemliga "påsidanav".

Fabian leker i sitt rum med en kompis, sen blir det kvällsmat och lägga honom, vill vara i fred. Bara vara i fred, utan ljud på telefonen, utan nått jävla plingande på fb och bara glo in i väggen. Känner att jag behöver det. Ikväll bara. Imorgon är det en ny dag där jag ska rycka upp mig, komma till jobbet för att le & skratta som jag alltid gör där. Man blir glad där. Glad, omgiven av folk jag tycker om och gör saker jag trivs med & är bra på.

Jag vet att jag är bra. Jag är så jävla bra och har kommit så sjukt långt. Klarat saker som ingen ens vet om förutom jag.. Och så får en enda ynka liten grej mej att känna mig som att det var 3 år sedan. 2 år sedan. 1 år sedan..
Orkar inte med mig själv, orkar inte påverkas så mkt av något som inte existerar längre och orkar framförallt inte känna mig värdelös. Som att jag inte betyder något. Som att jag bara ... aldrig existerat.
Jag vet att jag inte är det, men ändå kan mitt huvud inte sluta.

Klagat av mig, dags att rycka upp mig. Blir lite dator, chips & såfort Fabians vän gått hem blir det macka med ost & tomat ;)

Have a nice day...

Värdelös.

Och här är det. Inlägget där jag faktiskt tycker att allt är skit.
Nej, lögn. Att JAG är skit.
Är så otroligt längesen jag kände såhär,
Den här medicinen har gjort underverk, men man kan inte förvänta sig mirakel, så är det bara. Försov mig flera dagar förra veckan för att jag inte kunde sova, sov bra i helgen, tyckte jag sov bra inatt men försov mig då med. Hörde inte ens alarmet. Vaknade visserligen bara 40 minuter senare än tänkt, men iaf.
Hade den där känslan i kroppen, den som varit borta så länge.
Ringde och sjukskrev mig, vill inte att dom på jobbet ska se när jag är sån här. Löjligt kanske, jag är ju där för jag är just som jag är, men det tog emot helt enkelt. Jag gillar att vara glada Mathilda.
Känns som att ifall jag inte är glad så är jag inte jag. Känns som att jag inte tillför nånting om jag inte skrattar, skojar och är uppåt.
Vet inte om det är så, men känns verkligen så.. Och vem vill gå till jobbet när man bölar för allt, inklusive saker som bara existerar i ens huvud?

Känns lite som att ifall jag visar folk runtomkring mig hur jag är så kommer dom tänka annorlunda om mig. Jag har varit bra så jävla länge ju, varför måste det bli såhär? Ringde kontaktpersonen det första jag gjorde imorse så han ringer nog upp här under förmiddagen.
Ringde även vc om en receptförnyelse samt min handläggare på soc med lite frågor som hon skulle återkomma med svar på.
Så ja, lite produktiv har jag ju varit iaf.
Ska skriva min handlalista nu, orkade inte igår så gick och la mig.


Att skriva gör att jag lugnar ner mig. Mår inte bra men är inte hysterisk längre iaf.
Lustigt hur man bara kan vakna en dag och känna sig sämst. Alltså, verkligen sämst. Typ som att allt bra man är bara försvinner.
Hoppas det går över fort.

Fabian och jag bestämde innan han gick att vi ska ställa hans alarm också ikväll och att det blir tidigare i säng för honom. Då kommer jag i säng tidigare och då hör vi kanske alarmen.

...

Kyrkan var det ja.

Japp, uppe tididgt för o fixa mig sen iväg till Kumla för Julias konfirmation. Det var fint. Bästa var att ena bönen var på arabiska, det tyckte jag om! Aldrig vart med om nått sånt tidigare så det kändes fint.

Vill ha sol igen. Sol och värme.

Hem, städat lite, tvättat lite. Man blir ju aldrig klar känns det som, men imorgon blir det en sväng med dammsugaren och golvmoppen igen. Lika bra o hålla det fräscht nu när jag ändå kommit in i rätta banorna igen :)
Lite spelande, lite serier..

Vart en tuff dag inombords. Värre än jag trodde men vet varför så inget att göra åt. Tur J kom hit med goda råd och höll mig sällskap till ett avsnitt av Chuck. Vänner behövs. <3

Fixade naglarna igen, riktigt nice färg som jag skaffade mig i julas, helnöjd.

Nej, nu skriva en attgöra-lista, en handla-lista till fredag (Ja, jag gillar att vara ute i god tid så jag hinner göra om, skriva rent & vika den rätt..) sen fundera på om jag skulle börja prostituera mig så jag får ihop lite para till allt jag vill köpa.

Ha en fin vecka gott folk, det ska jag ha i växthus & förhoppningsvis med en massa annat skoj jobbet erbjuder! Kanske rensa lite bland all min sallad?  :-D

Wonderful life.

Yees, It's just wonderful so be me right now.

Haft en underbar vecka, hämtades av mamma igår och fick god mat och jag fixa de lite av hennes blommor. Det blev fint & var skoj :) Mer blir det, jag har redan (utan hennes vetskap) kommit på fler saker inför nästa gång :)

För två år sedan skrattade folk jag kände åt mig, bokstavligt talat & väldigt högt, åt att jag valde trädgård. Hade plastblommor i hela lägenhet och såg knappt skillnad på kvickrot och tistlar xD
Men nu är jag fan snart pro på hög nivå. Stolt över mig själv!


Lyssnar musik och Fabian har lagt sig med mobilen i sängen, han får väl vara vaken en stund till tänkte jag. Jag ska upp åtta men han ville inte följa med så han får bli hemma. Jag ska göra mig iordning, på riktigt. Kan bli spännande. Längesen. Tills nästa helg ska jag faktiskt färga håret med. Kommer bli awesome! Ingen aning om det blir mot det ljusare eller svart men det få tiden utvisa!

Trött som ett as så lite spela sen sova.
XOXO



Varit kaos i mig sista tiden. Allt, inget eller lite av allt.. Hmmm..

Who gave you eyes like that?
Said you could keep them
I don't know how to act
The way I should be leaving
I'm running out of time
Going out of my mind
I need to tell you something
Yeah, I need to tell you something

Livets dryck.

Säger det ofta men i ärlighetens namn så är det värt att upprepa: Te är fan livets dryck!
Sitter med en kopp nu och lyssnar på musik.
Ska snart in o tvinga Fabian fixa sitt rum, var ett bråk om det för en stund sen men behövde samla energi för o vinna kampen kände jag.

Haha, s jävla kräftröd är jag! Bränner i ansiktet.. Trots solskydd ^^
Men men, blir väl brunt eller flagar bort.. Utomhusjobb är det bästa <3
Hoppas att jag får tag i ett jobb där man är ute mkt när jag ska börja jobba på riktigt igen, skulle vara bra :)

Imorgon blir det teater på Rosängen med trerätters. Ska bli skoj :) Går själv visserligen men ville så gärna se!
Aja, inte ett skit o skriva mer som är positivt så sluta här.

Men igen.. :/

Nu börjar det, fattade det bara inte igår. Imorgon händer det och jag går på högvarv.
Är dock sjukligt glad & pigg, alltid något! Kan ju iof (troligtvis) bero på att jag inte kan varva ner haha..
Så ja, sover inte ikväll heller verkar det som... Har tagit två tabletter och hoppas på att jag somnar men dom är ju så sjukt konstiga så ibland sover jag som en sten typ 10-15 timmar bara rakt av. Ställde 4 alarm just in case liksom.

Dagen var bra. Började morgonen med att sola på balkongen, gick ju upp löjligt tidigt idag så blev några timmar. Hälsade på Maria en sväng som bjöd på te och Tobbe kom förbi :)
Vårdcentralen, lite lunch sen dök Jocke upp. Vi kollade Chuck, spelade basket, drack te & åt hårda mackor till mera Chuck.
Hade mobilen på ljudlös hela dagen. Bara.. Orkar inte riktigt.. Blir kanske bättre i slutet på veckan. Hoppas det.

Fabian och jag hade det bra idag. Han var glad.. La sig utan bråk och allting, väääldigt nöjd mamma är jag då!
Så imorgon blir det mer basket och så lovade jag att vi skulle ta med picknick, mysigt och väldigt lätt nöje :)

Nej, kan inte släppa det jag känner inför imorgon så slutar skriva här. Får starta ett avsnitt Chuck och hoppas att jag kan somna efter det.

...

Kan det vara skabb eller? xD

Vårdcentralen idag, så hemma, det är mitt i dagen så blir väldans mkt cyklande annars för väldigt lite jobb.
Har fått några jävla kliande små prickar typ på halva kroppen, började med två på armen, några dagar senare ena låret typ massor, sen nästa lår, ena vaden och nu på händerna. Helt galet. Går regelbundet på allergitabletter och så får vi se vad dom säger. I min fantasi är det skabb, invaderad av äckliga, osynliga kryp eller nått annat äckligt haha.

Sitter inne en stund och lyssnar på Elvis, var längesen och det är härligt att höra rösten igen :)
Suttit på balkongen sen sju men redan fått tagit en snabbdusch, kommer bli grymt varmt idag & ingen kan fan vara gladare än mig, älskar värme!
Dricker lite te och funderar på vad dagen kan erbjuda förutom en tant som ska studera mig :P

Kommer nog bli både femton liter vatten och nån glass under dagen, funderar även på lite basket med Fabian men det blir när skuggan lagt sig..
Vill grilla idag. Men har ju ingen grill :/

Aja, göra nått vettigt. Typ svettas i solen eller ringa nån, eller kanske bara kolla nått avsnitt av Chuck helt enkelt.
XOXO

Så jävla!

Vart en så jävla bra helg, med så jävla mkt grillat och så jävla mkt egentid! Jävla blev mkt just nu hahaha!

Grillat två dagar i rad, är röd som en kräfta, flagar lite, haft underbara vänner runtomkring mig, druckit gott, kollat folk som spelar basket (jag körde några testskott men sen när, för mig, okända människor dök upp & var med satte jag mig och tittade. Nästa gång ska jag vara med :) ) sovit, ätit rulltårta och bara varit jag. Bara jag. Inte mamma och inget annat heller egentligen, bara jag.
Underbart.

Umgåtts mkt med J (Inte J, utan andra J haha) och det har vart sjukt skönt. Känns verkligen som jag hittat en vän där, hoppas verkligen det. Humor, charm, snäll och fin att titta på haha, kan inte bli så mkt bättre ;)

På tal om J så fick jag samtalet jag fasat för i flera månader häromdagen. "Ville bara informera om att J kommer ut på tisdag".. Jag bröt ihop. Alltså bara sådär, mitt på köksgolvet i en hög och kröp till skåpet för lugnande (Nya jag fått som btw gjorde mig fucked up apradar några timmar sen däckade mig i 15 timmar... Måste bytas snarast!)
Vet inte varför, vet inte varför, vet inte varför. Bara från ingenstans. Visste ju att dagen skulle komma, snart dessutom, jag är inte dum. Men ändå.

Usch, om ändå "Om & Men" inte fanns, vad livet skulle vara lättare då..
Så tisdag. Från det kommer jag gå på helspänn. I min fantasi en dag eller två.. I verkligheten? Ja, kanske ett halvår eller längre. Samtal.. Sms.. Oväntat besök.
Vet inte ens hur jag skulle reagera. Inte alls. Ber därför alla jag känner att INTE komma utan att ringa/skriva först. Och svarar jag inte i telefonen så skicka ett sms, lär ha mkt ljudlös...
Jag är inte rädd för denna person, han skulle aldrig skada mig. Jag är rädd för min egen reaktion. För vad som kan hända, vad som kan sägas, vad som kan ske överlag.
Men inte för personen. Innerst inne en snäll människa men som har extremt svårt för känslor.. Där har jag min egen analys som jag inte tänker dela med mig om för jag tycker heller inte synd om personen och vill inte att någon ska tro det.

Jag är också rädd för tystnaden. Kanske mest rädd för den. Tystnaden som kommer av att han inte skriver, ringer eller kommer. Känslan av att ha blivit bortglömd så snabbt. Att inte ha betytt något.
Jag slösade tre år av mitt liv på denna människa. Tre år av dåligt omdöme. Där jag förändrade mig (Absolut INTE bara till det sämre som vissa tror) till max för att vara till lags. Jag böjde mig tamigfan ut&in för att lyckas och ändå var det inte alltid att det räckte.
Det tog mig över ett år att inse att felet inte bara låg hos mig. Vet nu att vi passade bara inte ihop.
Ytterligare 4 månader och en vecka (ja, jag har hållit räkning tillsammans med min psykoterapeut) att fatta att felet faktiskt inte alls låg hos mig. Att bara vara bortglömd är lika illa som att jag faktiskt skulle höra något. Vissa kommer inte förstå det, och det är okej, men det är svårt helt enkelt. Ingen i mina skor (alltså endast jag..) kommer förstå hur jag känner, hur jag tänker och vad jag tycker. Tystnaden för mig bevisar någonstans att jag ansträngde mig till det yttersta och lite till, förstörde så mkt runt om mig, utan att det egentligen någonstans spelade någon roll. Att dessa år skulle vara bortkastade.. Jag vill inte det. Jag vill tro att det någonstans satte spår även hos honom. Inte bara hos mig. Både bra och dåliga. Okej, kanske helst dåliga hos honom, så jävla generös är jag inte att han ska må bra av att tänka på mig, den tillfredsställelsen ska han inte ha, men iaf.. Nånting.. Nånting...

Hur fan klarar folk av att gå vidare? Alla jag känner träffar, partner, byter partner, skaffar barn till höger och vänster utan två föräldrar, gifter sig, skiljer sig, är kära på en kvart och 45 minuter senare hatar dom varandra.
Hur kan ni leva ett normalt liv? Har ni inga känslor i kroppen alls? Hur klarar ni att släppa den som ni älskat över allt annat (förutom era barn, ingenting går upp mot den kärleken) och sedan hitta en ny? Utan att jämföra, utan att tänka på den ni älskat innan...?
Jag kommer vara ensam alltid. Forever alone. Hahaha nej det kommer jag inte, men kändes bra att skriva det. Jag är awesome, att jag skulle leva ensam resten av mitt liv är fan mindre än noll %, finns inte en chans på världskartan!

Jag har alltid älskat mig själv, även under de tre år jag ändrade mig, men jag tänkte att det var väldigt lätt att bara kunna föra mig lite till, lite bättre. Jag ångrar inte dessa tre år. Jag ångrar inte att jag blev nån annan. Jag var lika bra innan som jag var då, varken mer eller mindre, har alltid gjort mitt yttersta för att vara mitt bästa jag. Det jag ångrar är att jag gjorde det för någon annans skull. Jag har lärt mig massor, både hur jag vill leva, vad jag vill göra, saker i min vardag och hur man kan göra i vissa situationer för att inte bli missförstådd.
Jag har blivit ett ton visare. Det gör mig glad.
Mkt från de tre åren gör mig glad, jag har fått en helt annan självinsikt, jag ser på mig själv lite mer från andras ögon, jag har även Efteråt lärt mig vad jag vill med mitt liv. Fått en bra medicin, går på en arbetsrehabilitering som jag gillar, uppnått ånga av mina personliga mål i diverse saker. Helt själv. Jag har alltså (som jag älskar mest) lärt mig att jag klarar det själv. Jag behöver ingen annan.
Fast jag lärde mig också att älska någon annan än mig själv, det är en stor grej. Nu var det ett jävla stolpskott, men han är den första jag verkligen känt så för och jag vet att jag kommer känna det igen, med någon annan. Att älska någon är en underbar känsla som jag hoppas alla får uppleva minst en gång i livet. På riktigt älska, inte ett "Åh, vi har känt varandra tre veckor, jag tror jag älskar dig"-älska... Jag hoppas att nästa man jag träffar är nån bättre.


Nej, nu ska jag spela lite och njuta av att min tröja luktar godare än någon annan människa jag känt lukten av ^^
Och nej, det är inte mig själv jag pratar om hahahahaa, finns någon som tydligen luktar godare :D
Puss hej!

Hårt jobb.

Hatar min mejl, mejlen kommer typ inte alltid fram? Wierd.
Men aja, finns värre problem i världen antar jag haha.

Haft en skön dag. Sov länge, tog en te hos Tobbe och sen åkte jag till mamma för att hjälpa henne med blommor. Blev ju typ ingenting gjort.
För att ha planerat detta ett tag är det sjukt ostrukturerat måste jag säga!
Fick god mat så vägde väl upp lite och tills nästa gång jag kommer ut finns ju jord & sånt iaf :)

Igår fortsatte jag med växthus nr 2 på jobbet, sen blev det lite på åkern. Det var hårt måste jag erkänna, jorden är stenhård & jag tog i så jag nästan dog haha! Men ja, nya tag på måndag!
Långledigt nu. Röd dag idag, BUP imorgon och sen helg. Fabian åker bort och sover borta till söndag.
Grilla imorgon med lite folk på gården nedanför, jag & min vän kaptenen ;) Som jag längtat efter den!
Hade sparat på den för tänkte ta den när Per är här för serier men han hinner ju aldrig komma så nu tar jag den själv, mer till mig! :D
Soligt ska det vara hela helgen, får se vad man hittar på. Kanske kan man få med Emil & Sandra ut och spela basket? Jag är inte så duktig så spelar typ bara med Fabian men Emil vet redan att jag inte är sådär skitgrym haha, så det är lugnt ;P

Dom har planterat ut blommor i en hel backe här i brickebacken, jättefint! Tog en bild på Fabians uppmaning så vi kan visa mamma :)

På tal om sol så är jag räd som en kräfta haha, har redan börjat flaga lite smått, men ja, blir väl fint i slutändan vilket som! Inte ont iaf vilket är tur :)

Nu blir det Chuck, så jävla kär i den alltså. Underbart!
Helgen bjuder på så mkt, helt glad är jag. Sol, utomhus, grilla, Chuck, dataspel, sova hur jag vill, vänner, städning (okej, inte skoj men fint efteråt), sätta lite blommor.
Hoppas jag får pengar imorgon, hoppas så innerligt! Vore verkligen toppen, men sån tur har jag nog inte..

Fortfarande sur över vikten, men kämpar på. Först tänkte jag verkligen att jag skiter i det, spelar ingen roll ändå men nu har jag verkligen gett mig faan på det!
Begränsat Fabians godisintag med, har aldrig behövt gjort det tidigare då han liksom bara tagit nån bit då&då men nu sista tiden har jag märkt att det blivit mkt, mkt mer och skolsköterskan ringde häromdagen. Det är absolut inte så att han är stor på något sätt men hans viktkurva hade gått mkt uppåt väldigt snabbt vilket jag sett ett tag nu. Så endast fredag eller lördag med sånt.

Nej, ett (eller flera) avsnitt sen sova.
Over and out.

En helt vanlig dag, bara ovanligt bra!

En extremt bra sådan :)
Gick till jobbet. Där har vi gödslat & fräst växthusen, några har lagat hålen. Solen har gjort det löjligt varmt vilket jag personligen älskar.
Har utökat min tid så nu går jag 8-14.30, det känns kanon.
Gick hem också, tog sällskap med Jocke :) Handlade lite och sen lagades det mat & jag tog en dusch, var helt jordig överallt och luktade svett&hönsgödsel, mysig kombo!^^
Fabian lekte hos en kompis hela dagen och när han lagt sig kollade jag och Jocke på Chuck. Sååå såld på den serien, kan liknas vid ett beroende.

Igår rensade vi också, kröp på knä halva dagen och idag känns det som skinkorna ska ramla av haha! Efter det åkte vi ut till mamma, det var trevligt :)

Borde sova nu, typ gärna för en timma sen, men är en aning uppe i varv (troligtvis sol & längre dagar på jobbet) så tog mig en till kopp te..

Skitskumt förresten, har följt det där jävla kostgrejset jag fick hos läkaren, cyklar/går till&från jobbet, sköter mina träningspass och ändå hade jag gått upp över 2 kg igen.
Läkaren sa att det kan bero på medicinerna.. Känns lite trist att verkligen satsa allt (slutat ta fika på jobbet, tagit bort godis i veckorna, fikade fan inte ens på kalaset i söndags plus ständig träningsvärk) och se noll resultat.
Eller ja, det är ju bra för kroppen ändå med motion och bra kost men ja... Hade ju hoppats på nått kg ner iaf... Aja, bara vänta och se hur det ser ut om två veckor då. Det går säkert bättre :)

Satt och skojade på jobbet om mitt I-landsproblem mobilen. Den nya jag har är för stor för att jag ska kunna hålla i den och sms med en hand. Låter löjligt men är skitstörande. Det stör mig när jag går och ska skriva, cykla och ska skriva och håller på hemma och ska skriva.
Det roliga var inte problemet, utan att jag ansåg att det var ett av mina större problem just nu. Det är rätt härligt.
Jag trivs mer än nånsin på jobbet, vädret håller på att bli bättre Fabian.. Ja, han e Fabian haha. Går hyfsat om man bortser från hans humör men ska till BUP igen på fredag. Kan bli spännande! Har börjat träna igen som jag skrev och jag är bara allmänt stolt över mig själv.
Trodde nog egentligen aldrig att jag skulle kunna få saker att fungera, inte för något år sen iaf, men här är jag idag. Glad, pigg på livet & överträffar mig själv hela tiden. Så jävla bra är jag!

Målen just nu är såklart att nr 1 komma upp i heltid på jobbet och efter det få ett riktigt jobb. Ja alltså, jag anser att jag har ett riktigt jobb, speciellt nu när jag gått upp i så långa dagar men det kan ju vara kul att få lön med :P
Nummer 2 att få detta med BUP att fungera, det vore så skönt för Fabian att få den hjälp han behöver i skolan & mig att kanske kunna få lite tips om hur man kan få det att bli bättre hemma.
Nummer 3 att kunna få den här jävla viktuppgången att sluta ;)

Nej, sova, trött som ett as och träningsvärk i fan hela kroppen. Alltså verkligen hela kroppen, känns som jag brutit tio ben i kroppen.
Lev väl.