Hela långa dagen,,

Ah, hela dagen har jag funderat på vad jag kan skriva till dig. Du tog fan en halv dags fundering. Jag la en halv dag på dig? Känns såhär i efterhand helt onödigt för det finns ingenting jag vill eller behöver skriva mer än ett enda ord och det kan du ju tolka precis hur du vill.
Besatt.
Fundera på det du, själv ska jag fortsätta med mitt liv. Min sysselsättning, min son, mina vänner & saker jag gillar att göra. Det är sånt jag lägger min tid på.

Haft en fin dag på jobbet, träffat kul folk, fått beröm för jag jobbar bra & självständigt, vart på kontoret & pratat lite skit samt ätit löjligt god mat. Dom i köket dom kan dom! ;)

Mest imponerande idag är att jag skaffat internet. Ny dator kommer imorgon. Uppgraderingar till det bättre här hemma!
Helgen blir filmmys för hela slanten samt träffa lite vänner. Tisdag skolavslutning för plutt och samma dag åker vi ut till mamma. Sover där nån vecka och själva julafton blir hos syrran.
Kommer bli mys. Fabian får massa julklappar och även jag får jag hoppas haha! Julklappar is Tha shit man kan aldrig få för många! :D

Nu kom Fabian hem & vände, han drog till en kompis.. Hmm.. Aja, jag passar väl på o hälsa på en kompis jag med då!

XOXO

Men hur orkar ni?

Hur orkar människor att vara glada och ledsna samtidigt? Jag brukar vara antingen så uppåt så allt dåligt är glömt och borta eller så nere att jag ligger i fosterställning och hulkar. Nu mår jag helt plötsligt bra, längtar efter saker och känner mig nöjd med det mesta men samtidigt trött, ledsen och vet inte riktigt vart jag ska göra av det när jag då inte ligger o skriker nånstans.

Här hemma. För jobbigt bara. Efter vi började avslut med kontaktfamiljen har han varit hemma sen i oktober pga olika anledningar. Han ska dit tre gånger till. Men i alla fall så har han varit hemma länge. Vi gör saker ihop. Badhus, bibliotek, spelar spel, har filmkvällar, bakar, lagar mat, går på bio..  Ja listan kan göras mer än lång, men detta gör mig knäpp. Han har blivit precis som innan igen. Kontrollerande, på gränsen till nån form av svartsjuka. Han vill veta vad jag gör,  vem jag pratar med,  vad vi pratar om, vart jag ska,  vad händer på jobbet, vem skriver jag med,  vem ringer, vad ska jag handla, varför får han inte leka med mina kompisar, han vill fan veta vad jag lyssnar på för musik under dagen. Knäpp. Galen. Frustrerad.
Vet inte vad jag ska göra. Vad jag kan göra. Igår blev det bråk, dagen innan det, dagen innan det och hela veckan innan dag. Jag markerar, förklarar, blir arg. Markerar, förklarar blir arg. Orkar snart inte mer.
 Igår fick jag släpp. Han kollade i min mobil och kom och förklarade vem som ringt och skrivit och frågade varför jag menar när jag skrivit nått. Jag ville kasta mobilen åt helvete.
Han vill sova med mig när vi är borta, han vill inte att jag gör något själv, han går upp fem gånger per kväll för att se vad jag gör.

Vet att jag bara måste fortsätta markera. Igen och igen och igen. Men allt detta bråk... Man blir trött, jag orkar inte jobbet, mina 50% kan jag glömma för närmsta tiden. Så Jävla tråkigt.

Aja.  Fint samtal. Ska försöka fixa papper som träna.
Skit dag.

Nu är det dags.

Japp, bestämt mig för att börja måndagar också på jobbet. Blir 4 extra timmar i veckan och jag kommer bli jättetrött men kommer må så mkt bättre inuti.
Vet ej när, ska säga till på kontoret på tisdag. Börjar yoga då med där borta, kan bli skoj!

Haft en superhelg; Ullared! Åkte till kumla i fredags, natten gick bussen sen handla lördagen. Det var jag, mamma & syrran. Jag hade jätteroligt! Köpte lite skoj och väl hemma efter att ha hämtat Fabian i kumla så packade jag upp & färgade mitt hår. Mörkbrunt blev det, jämt&fint&glansigt! Idag vaknade jag av Fabian som ville vi skulle träna så var bara o hoppa i svettbrallan (skrattar så jag gråter haha) och köra en halvtimme med honom. Provade alla kläder jag köpt (aaa o nu låter det som en ny garderob o så e de kanske inte.. Men blev en del iaf :-) ).

När Fabian var hos en kompis idag gick jag till en vän. Asså, det känns rätt stort. Han gör nått och jag gör nått annat än att vänta liksom. Något jag borde försöka fortsätta med!

Imorgon börjar träning med Fred. Ska bli spännande och det är både skoj med sällskap och säkerligen lärorikt. Kommer bli bra!

Nyss målat naglar, tror jag är kär. Köpte ett igår och wow, känns som så jag bara. När jag målade insåg jag att jag inte varit lika trött denna vecka som jag brukar förutom då jag hade sovit som sämst, kanske börjar der vända nu dom sa ju det :-)

Aja.. spela lite sen sova.
XOXO

Kan inte vara lätt att vara..

... Konflikträdd. Eller i mina ögon: Feg.
Man tycker nått, man står för det och man argumenterar för sin sak. Hur orkar man gå genom livet utan en åsikt? Utan att stå på sig själv? Inte våga ringa vissa samtal själv. Inte våga fixa saker själv. Aldrig våga säga emot någon..
För mig är det en gåta och jag är mer än glad att jag inte är en sån feg människa..


Har idag jobbat, var julshow idag som var jättebra! Mysig stämning, roligt och dom var duktiga! Har hälsat på mamma och nu när jag kom hem gjorde jag tio matlådor och en sockerkaka-choklad&kokos. Den ser god ut!

Borde sova nu men skiter i det, ska spela en stund först!

Blomster!

Japp, blommorna lever sitt eget liv här hemma snart, dom växer så det knakar! Dom verkar må bättre när jag mår bra :-)
Dom växer så mycket att jag fixade två blompallar på jobbet varav den ena har en sån där grej bakom som blomman kan klättra på. Och nej, jag vet inte vad det heter haha.

Vill ha jul. Har inte längtat efter julen såhär mycket på flera år. Sista tre åren har den mest varit jobbig. Påtvingad glädje, umgås med familj som jag inte riktigt klarade av just då och hela tiden känslan av att veta att inget skulle bli som jag blivit lovad & som vi planerat.
Tror inte jag förstod hur trasig J gjorde mig. All ångest. Det var som att leva i en bubbla och utan rätt medicin & samtal med någon som kan sjukdomen var det ju som gjort för att bli en ännu sämre situation.
Doktorn tror att sjukdomen blev värre under dessa år. Att han fick den att bli värre. Det  ger en konstig känsla i kroppen när man får höra något sådant.
Han gjorde mig till en sämst kompis, en inte fullt så bra mamma och han förstörde på nått sätt min livslust. Vissa dagar ville jag inte ens gå upp, än mindre ut och ta tag i dagen.
Helt sjukt. Och det har tagit mig över ett år att förstå det. Ett år att börja vilja leva fullt ut igen. Ett helt jävla år har det tagit mig att börja längta efter saker igen, våga se fram emot, utan att känna nånstans att allting kommer bli fel eller förstört.
Jag tycker inte allt med honom är dåligt, men de sämre delarna skymmer rätt stort det positiva. Jag såg en framtid med honom som jag trodde att jag ville ha men som jag just nu är så lycklig att jag inte har.

Aja, just nu är jag bara glad över att se fram emot saker, är så längesen jag kände så.
Längtar efter ullared, jullov, paket & sen nyår. Kommer bli en bra jul. Jag är glad. Riktigt glad!

Det doftar ljuvligt..

Japp, luktar löjligt gott i min lägenhet! Anledning? Jag torkar kokos.
Aaa, på riktigt, det ligger färsk kokos i min ugn o torkas. Inte för jag är över-ambitiös utan:
1. Jag är fruktansvärt snål när det kommer till mat. Fabian ville ha en kokos för att smaka på samt ha de två halvorna som blir kvar att göra en hulahula-bh av. Jag tyckte det lät skoj så köpte en men nu när köttet låg där redo för sopen bara skrek det "slöseriiiii" och jag googlade hur man gjorde nått vettigt av det ^^
2. Jag är inne i nåm supermegaspace-ad manoperiod. Inte det vanliga där jag ör mer uppåt, social och pratar stup i ett utan nått muterat skit jag blir rädd av till&från. Det bultar i hela kroppen, jag kan inte ta hela, långa andetag & jah är så speedad så jah dreglar, sluddrar och sätter orden fel. Inte hela tiden men typ hälften av min vakna tid. Läskigt.
Känns som att vara löjligt påverkad helt enkelt och jag orkar allt.

Idag (förutom kokosen) har jag skurat badrum, dammsugit, torkat golv, dammat, vart i biblioteket, jobbat, tagit prover, hämtat en grej på öbo.. Aaa, ni fattar grejen..


I fredags var det bio. Det var mysigt. Jag giölade både filmen & sällskapet.
Dock började mitt "dreglasluddrasägfel" samma dag. Jag mådde bajs, var pinsam, satt inte still, pratade för högt & för fort, dreglade som fan och fick andningsproblem lite då&då. Tur det är nån som jag faktiskt inte borde behöva skämmas för.


Nu läxa med Fabian som börjar bli trött.
XOXO