Ingenting alls, för läget är som det är.
En av mina största rädslor? Att förlora min mamma.
Idag insåg jag plötsligt att det gör ännu med ont att tänka på att Fabian skulle förlora henne. Det river i mig, riktigt river och jag kan inte göra något åt det. Ingenting alls...
Tanken poppar upp lite närsomhelst på dagen, oavsett vad jag gör, den bara finns där lite då & då. Det är hemskt. Önskar jag hade någon att dela denna känsla med, dela den i två. Hälften vore liksom nog, men personen jag hörde av mig till har inte svarat. Vet inte om mitt nummer är blockerat eller om jag bara blir ignorerad..? Det gör ont att tänka att det skulle vara det sistnämnda, jag vill inte tro det om personen. Känner att jag kanske litat lite för mkt på vår "vänskap", trott att den ska klara av alla hinder utan problem... Kanske var det sista att gräva ner den för djupt..?
Har funderat på att skicka på messenger, mest för o se vilket alternativ det är men rädsla för att få veta att jag blir ignorerad gör att jag inte riktigt pallar...
Har hundra vänner, finns alltid någon att prata med men det är ju just det, jag behöver personen som jag kan vara tyst med. Den som inte ber mig förklara, som bara lyssnar och som finns där no mather what liksom..
..........................................................
Haft bra dagar i veckan. Tränat mycket och hängt med C. Träffat V och haft besök av systrar vilket varit skoj.
Just nu väntar jag på C, ATC står på schemat, sen bastu. Kommer bli så sköönt! Ska bara packa våra väskor för F ska till mormor med. Efter det blir det att åka till A och äta hemgjord pizza^^ Imorgon är det kalasdags, M fyller 28, det ska bli skoj! Träffa nytt folk och bara vara. Blir en bra helg.
Vecka som kommer fylls av träning, möten, studiebesök på nytt jobb och säkerligen massa sova. Somnar så sjukt tidigt på kvällarna nuförtiden och behöver den sömnen, annars blir jag paj som människa. Sover mkt mer sen jag börjat träna? Trodde man skulle bli piggare men än så länge håller jag mig till mina 10 timmar per natt.
Sitter med lurarna och lyssnar Evanescence på högsta volym. Känslan av att vem som helst kan knata in här utan att jag hör skrämmer mig lite men orkar inte bry mig. Musik är bäst på hög volym, så är det bara. Borde packa. Typ nu, så det är klart.
Sugen på nått men håller i godisstoppet idag med. Eller ja, iaf för stunden. Köpte päron, äpplen och vindruvor förut. Borde köpt bananer och apelsin med, men lätt att vara efterklok. Får lösa det sen, jag är sugen på fruktsallad. Tills imorgon, inte ikväll.
Aja, dags att fixa väskorna.
XOXO
There's a war inside my head
Sometimes I wish that I was dead, I'm broken
Sometimes I wish that I was dead, I'm broken
So I call this therapist
And she said girl you can't be fixed just take this
And she said girl you can't be fixed just take this
I'm tired of trying to be normal
I'm always overthinking
I'm driving myself crazy
So what if I'm fucking crazy
I'm always overthinking
I'm driving myself crazy
So what if I'm fucking crazy
And I don't need your quick fix
I don't want your prescriptions
Just cause you say I'm crazy
So what if I'm fucking crazy
Yeah I'm gonna show you
I don't want your prescriptions
Just cause you say I'm crazy
So what if I'm fucking crazy
Yeah I'm gonna show you
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar