plötsligt händer det..!

Ohja, nyss suttit i telen med min älskade vän, och allting blev glasklart.
Sitter här och skrattar, verkligen asgarvar, åt allting.  Ställer mig frågan "hur jar jag orkat oroa mig?" Och finner inget svar.. bara lättnad över att mitt liv är just mitt liv och ingen kan göra något åt det mer än jag själv.

Jag är rätt bra faktiskt. En kärleksfull mamma, en engagerad vän och en mycket omtänksam person mot de som förtjänar det.
Hur jag då hamnade här? Vet inte riktigt. Vet bara att jag är trött på lögner och trassel, och känner mig mer än redo för att nysta upp mitt eget för en stund.
På måndag börjar sökandet efter ny lägenhet, och lite annat som ska fixas. Får börja med det mest akuta för att jobba mig framåt.

Nu är golvet torkade, badrummet skurat, disken diskad pch rentvätten upphängd. Besök hos linda står på schemat!