Yes, veckan har vsrit allt annat än lätt.. Jag har varit stressad från alla håll man kan tänka sig, och jag sjönk som en sten. Djupare än jag trodde skulle vara möjligt med tanke på hur långt jag kommit i mitt mående, så idag blev det en akuttid med familjepedagog som kanske inte utförde mirakel men som med lätthet gav mig styrkan & vetskapen om att jag klarar det ännu en gång.
Extratimmar med henne, Extratimmar med min psykoterapeut, råd om kortsiktiga mål samt en liten planering för hur vi ska klara av det. Vi som i de två, jag, min son och min karl.
Skolmöte bokat, väntar bara på bekräftelse att alla parter kan den tiden, och det pratade vi också om.
Att hinna, att orka, att planera, samt att INTE känna sig värdelös och skuldbelagd när man behöver be om hjälp.
"De personer i din närhet vet hur du är, och de gillar dig för det de får. Att be om hjälp är inte att vara svag eller att ge upp utan det motsatta! Att be om hjälp innan det spårar ur är ett bra tecken, så ditt dåliga samvete får du stoppa undan för stunden. Fabian behöver en glad, stabil mamma som orkar jobba och som klarar av att ha en bra relation, även om hsn inte kan sätta ord på det han tänker alla gånger. "
Dirent efter det sprang jag på min bff på stan, och bara att se henne gjorde att tio kg grubblande försvann från mins axlar :-)
Nu sängen snart, kollat lite film nu på kvällen, inan det var vi hos linda och per. Imorgon kommer mollymus hit för sleepover, vi sks baka lite och gå till lekparken :-)
Sov gott
XOXO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar