Så känner jag. Hitta en bild och kom att tänka på en av mina bröder, och kunde inte sluta skratta!
Efter det höll känslan i sig.
Nöjd med livet. Nöjd över att jag kommer nånstans med saker och ting.
Det går långsamt, extremt långsamt, men åt rätt håll. Orkar ta tag i ler saker och det jag inte orkar försöker jag hinna med dagen efter.
Fyller år om två dagar och har en massa måsten som att baka, städa och få ihop tiden, men känns bra att släkt & vänner vill komma och fira mig. <3
För första gången på flera år försöker jag faktiskt få ihop min ekonomi. Det går sådär, märkte till exempel denna månad att jag tydligen var aningen för positiv, så nu är det tajt, men bara att jag börjat försöka känns bra.
Träning går bra, och trots att jag ligger sjuk nu så har jag ingen panik över ett litet bakslag. Första dagarna klättrade jag på väggarna, ville ut i solen, ville till gymmet, ville träna och inte alls ta det lungt, men igår och idag har fungerat bra. Inte ångest och ser bara fram emot när jag är bra igen!
Börjat träna grisen i lite bättre lydnad, och det går framåt. Svårt att ha Fabian med, då han blir så uppspelt och gärna bara vill göra de roliga sakerna (typ belöna och leka, haha) men han lär sig han med. Han har blivit mycket gladare här hemma. Fortfarande bråk och trots, men han pratar mer med mig och förklarar mer. Ser det som ett tecken på att vi kommer framåt. Dels med hjälp av familjebehandlaren men också av att jag mår bättre. Det märks för han är inte alls lika orolig och klängig. Han går ut, han njuter av kompisar och han försöker vara duktig här hemma.
Aja. Mkt som går bra nu. Mkt som gör mig glad.
Ha en fin dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar