Hurtiga Hulda!

Haha eller ja, det vore väl att ta i med tanke på sista tidens frånvaro av träning, men jävlar vad jag är stolt idag och mina lår kvider här hemma.
Lite sena idag så satte mig på cykeln till föräldragruppen och terapin, lycklig i kroppen inte bara för jag var helt utvilad i kroppen utan också för jag skulle få träffa alla igen efter julledigheten!

Tog mig dit på 18 minuter, trots motvind (Ligger i Rosta)!!! Hemvägen var det värre med då det är uppförsbacke hela vägen typ men gick på 25 minuter
Brickebergsbacken var en utmaning jag tydligen inte var redo för, flåsade och stönade som nått i en tysk p-rulle. Till slut blev det nästan pinsamt så erkände mitt nederlag för mig själv och gick sista fjärdedelen upp.. Men nästa gång går det!!

Nyss ätit lunch och kollat då Fabian är hos sin kompis, han följde med efter skolan idag. Min stora kille <3

Terapin gick tokbra idag. Pga av lite sömn och megautmaningen på cykel, glädje över att träffa alla och lyckan över att jag hann dit till mellanmålet (tänk att mat kan få mig så glad haha!) var jag på högvarv. Pratade så fort så hon fick avbryta och det kändes även så extremt bra att få ur sig allt. Känslan av stolthet över vissa saker, funderingar kring skuld diskuterades och även det ekonomiska problemet hann vi ventilera. Cykelturen hem tog som sagt musten ur mig men nu har jag fått i mig lunch och sitter med en kopp te. Måste lägga in rentvätt och packa väskan, blir badhus idag om Fabian vill gå hem i tid så vi hinner annars tar vi det en annan dag :-) Kroppen på högvarv och jag riktigt känner nått som liknar förväntan i hela kroppen. Vet inte vad det är jag ser fram emot riktigt haha, kanske är det bara det underbara vädret som gör sitt. Eftersom vi hann med lite pulkabacke igår så gjorde det inte så mkt att det var borta idag.
Plus fem grader, solen framme och cykelsäkert för mig (jag är en inte bara hemsk cyklist utan lider även av löjligt dålig balans blandat med lite klumpighet så väglaget får knappt vara ens löv på för då mejar jag ner typ varannan cyklist och lägger mig gärna i diket ett par ggr under min tur). Tur jag är bäst på mkt annat hahahaha annars hade det blitt jobbigt ;-)

Läser en bok som inte alls kom upp i mina förväntningar. Storyn är löjligt bra och den skulle kunna ha varit en perfekt, spännande läsning men tyvärr suger ju tydligen författarna på sitt jobb :-/ Alldeles för mycket ältande och saker som gör att man känner sig lite som en femåring som ska få instruktioner. De liksom ältar alla tankar på huvudpersonen inte en, två eller tre gånger utan typ elva gånger i sträck. Samma jävla tankar! Läste väl två hundra sidor igår och hann redan få läsa om den tragiska uppväxten, anledningen till varför det blivit som det blivit och hans jävla gnällande tankar över fan åtta gånger. Men aja, sällan jag inte avslutar en bok jag påbörjat så hoppas den iaf är uthärdlig sista biten!
Fick dock två böcker i julklapp som jag slukade redan första dagarna, löjligt bra.

Aja. Göra nått vettigt kanske.
XOXO