Förändringar..

Spelar ingen roll att det är till det bättre, det känns konstigt ändå. Har så sjukt mycket som går rätt nu, med livet, vardagen, vad jag ska göra och människor jag träffar.. Det känns bra, det är inte det, utan mer... Ovanligt, och lite som att gå o vänta på en tickande bomb. Sista året har varit kaos, minst sagt, och om nånting fungerat lite, lite bra så har tre andra saker skitit sig omedelbart.. Hur kommer det dig nu då att det flyter? Och när kommer bakslaget?? Finns inte en enda jävel på denna jord som kan få mig att tro att det ska vara såhär enkelt ett tag, det går jag bara inte på... En vän sa till mig att vi får dom prövningar vi får i livet av gud för han vet vi klarar av dom. Logiken i det skulle ju då vara att jag är stark, så därför prövas jag mycket.. Jag tvivlade starkt på detta, tills jag idag insåg att jag tagit mig igenom det värsta vid det här laget, så kanske hade hon rätt? Jag vet inte. Jag vet inte alls.. Men en sak vet jag och det är faktiskt att jag är stark, och jag klarar av en hel del. Hoppas bara innerligt att jag kan få ha det lite lugnt nu ett tag, det skulle göra mig gott.