tisdag 2 februari 2016

Die beste Verteidung ist der Angriff!

Eller "Anfall är bästa försvar" som vi säger här... Har vetat länge att det stämmer bra i vissa sammanhang men aldrig så bra som idag.

Fick in en halv koran av någon med en text om hur jag är som vän (inte smickrande på något sett, inte ens om jag vart blind skulle jag trott att den var det..) och kunde egentligen bara tänka "Stackars människa". Umgås med en person i FLERA ÅR som beter sig på detta sätt! Det var skamliga beteenden: Hur jag var egoistisk, ställde orimliga krav på min omgivning, missunnade saker till Fabian för jag själv ville ha saker (aldrig funderat på att när barnet är lite äldre så kanske det förstår att man i ett hushåll faktiskt delar lite på pengarna. Jag skulle inte ens ge honom allt han ville ha om jag kunde, det är bara sjukt då jag med är en egen individ & inte bara Mamma) jag var otacksam och inte alls hjälpsam.

Aaa, listan kan säkert göras längre men jag bara sitter här och funderar på vad som är orsaken till att vi ens haft en vänskap från hennes sida? Tror det är något av följande:
1. Brist på vänner.
2. Feghet.
3. Bara rädsla för o vara själv.
Vad är orsaken liksom?

Jag skulle ju aldrig personligen umgås med någon i flera år om jag kände så. Jag skulle nog sluta redan vid att personen var endast en eller två av sakerna (ingen e ju perfekt liksom) men ändå har hon suttit i åratal och känts så.

Jag lider med dig, verkligen. På allvar tycker jag synd om dig just för att du är så patetisk att du inte törs säga till folk vad du tycker. Du törs inte stå för det du tycker, tänker, känner eller anser vara rätt. Du är hellre vän med någon och umgås ca 5 dagar per vecka över 150 veckor (dagar diffar men i ett snitt så ja, you get the point..) än att säga "Stopp, du beter dig som skit". Eller ett enkelt "Hej, du, jag vill inte vara din vän för du suger" hade ju också funkat. 

Haha, sitter och småler för det är verkligen komiskt.. Jag säger upp en bekantskap för en del dåliga sidor hos person visat sig sista månaderna och trots flera försök till prat blir det ingen skillnad. Får efteråt veta av personen att JAG var den som i flera år var en dålig vän. VART LIGGER LOGIKEN I DET?
Berätta gärna, den som vet ;)

I smset fanns också små glimtar av saker jag sagt till henne som vi uppenbarligen tolkat olika (jag försöker att inte vara hemsk mot mina vänner, just sayin') och direkt därefter en anklagelse om hur jag var. Lite "Jag kanske gjort det du sagt men du gör fan såhär, känn dig inte bättre!"


Aja, som skrivet ovan så är inte någon perfekt. Ingen jag känner, inte jag.

Ha en fin dag för det ska jag ha!
XOXO



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar