måndag 29 oktober 2012

Finally!

Lite flyt någonstans ifrån, och det känns förjävla bra kan jag lova!
Visste nog innerst inne att överlevnadsinstinken skulle fixa upp allt, åtminstonde för stunden, och tänk så rätt jag hade! Ingenting är spikat & klart, ingentin är heller en långtidsgrej, men iaf. Lev för stunden brukar man väl säga? Så då gör jag det, iaf just nu tills jag hittar mer permanenta saker. Och den biten att vi inte sett att det skett ännu? Ja, bara o vänta o se, det värsta som kan hända är ju faktiskt bara att jag varit glad i onödan och sedan får jobba dubbelt så hårt sen^^

Jag är en människa som tycker om mig själv överdrivet mycket. Folk som känner mig väl vet hur jag är, och folk som inte känner mig men träffat mig/sett mig/hört talas om mig skulle nog mer ge beskrivningen något i stil med att jag älskar mig för mycket för att jag ska vara roligt sällskap. Att jag överskattar mig själv.
Ibland funderar jag över detta, vissa perioder går väldigt mycket fel och det finns gånger som jag efteråt fått sätta mig och tänka igenom vad jag gjorde/sa/påstods ha sagt&gjort för att få de reaktioner jag fått. Många gånger skrattar jag bara bort det, lite för att det inte är något att bry sig om men mest för det är ju sådan jag är! Jag hörs mycket, syns mycket, gillar uppmärksamhet och har lätt till skratt. Varför hänga läpp över att någon obetydlig människa inte gillar det jag gör/säger, när jag lika gärna kan skratta åt det och sedan fortsätta med mitt liksom? Men ibland kan det också, gånger som idag, vara så att jag helt enkelt vet att jag är en väldigt bra människa. Jag finns för de jag älskar, jag välkomnar andra människor i mitt hem hur lätt som helst, jag har alltid ett leende till övers för den som behöver och jag är omtänksam. Jag är charmig, har humor, kan skratta åt mig själv likaväl som andra, jag är fin att titta på och jag är driven.
Dock inte perfekt, den som säger att jag avgudar mig själv, eller att jag borde ställa up i SM i ego, den ser inte det som finns bakom, och då känner personen mig inte alls egentligen. Jag har brister jag med, små, knappt värda att nämna haha, men iaf. Jag kan vara envis, ha kort stubin, otålig, långsint, bitchig och uppfattas ofta som någon som aaaaalltid ska stå i centrum & ha all kontroll.

Men Varför Inte? Varför skulle jag inte vilja vara i centrum? (Haha, ja, i mitt huvud tänker jag mer "Vem skulle inte vilja ha härligaste MIG i centrum?" haha!).
Nej men ärligt, varför skulle jag inte få säga det jag vill, göra det jag vill, ta för mig när jag vill, bestämma när jag vill.. om jag nu vill det just då? För att jag inte är tillräckligt snygg för att stjäla uppmärksamhet från någon annan tjej? För att jag inte är tillräckligt smart för att hoppa in i en diskussion mellan flera parter? För att jag "Borde" bete mig på ett visst sätt för jag är si & så? Det är ju bara befängt, jag är ju jag liksom. Jag vet att jag inte ser ut som Angelina Jolie eller att jag ligger på samma nivå som Magnus Betner när han drar skämt, men jag gillar mina skämt. Jag gillar hur jag ser ut och hur jag är. Därav inte sagt att jag inte gör saker ibland för att ändra något jag trivs mindre med, det gör väl alla minst en gång i livet.
Poängen i det hela är att jag anser mig för bra för att inte lyckas på ett eller annat sätt att ta mig framåt. Mina sista år har varit mer tuffa än någon utanför min vardag kan förstå, eller ens försöka förstå. Det har kommit katastrof på katastrof på katastrof inom både familj, vänner, ekonomi och sysselsättningsfronten. Men jag sitter ju här nu, och är glad för ytterligare en gång har jag försökt och lyckats ta mig framåt, hur motigt det än har känts sista månaderna! Jag är för bra för att bli någon som ger upp, även om jag ibland vill för jag tror att jag inte orkar.

Så, med det sagt så .. tappade tråden. För trött för detta.. Men ja.
Faian sover hos min snälla syster, för imorgon ska det fyllas i papper, skrivas ut papper, lämnas in papper, ringas samtal, och hör & häpna gott folk: *trumvirvel* En jobbintervju med! Vet inte riktigt vad, eller om det ens är något att ha, men vafan. Ett jobb :D
Nej, innan jag blir helt te mig här igen (haha vilket jag blivit fyrtio ggr idag eller nått för alla positiva besked) måste jag ta mig en kopp te och sluta skriva. Varva ner. Göra en lista inför imorgon och sedan lägga mig innan jag får en hjärtattack^^

Sov gott, för det ska jag göra ;)
XOXO



What you've got boy is hard to find
Think about it all the time
I'm all strung up my heart is fried
I just cant get you off my mind

I don't care what people say
The rush is worth the price I pay
I get so high when you're with me
But crash and crave you when you are away
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar