Den här jävla spiralen. Den gör mig så sjukt känslig. Gråter ju för ingenting?! Trodde den biten skulle gå över. Tydligen inte..
Sätt på bussen och fick upp en scen från en film jag ville se och innan jag hann reagera rann tårarna okontrollerat. Jag ville dö, skämdes ögonen ur mig.
Inga snyftningar, bara tårar. Hela tiden känns det som, varje jävla dag.
Jag hatar det!
Dom bara kommer. Först tårar sen känner jag klumpen i magen.
Gråter nu med, så jävla ... svag? Så känner jag mig. Bräcklig, liten, efterbliven. Hela dagarna.
Vill känna tryggheten doft. En doft jag aldrig trodde jag skulle längta efter men som det tydligen finns ett behov av djupt i mig.. Jag borde inte, vill inte, ska inte. Kan inte, ändå är det allt jag vill just nu; känna den doften.
Varit på bup, gick ju sådär. Kunde gått mkt bättre men var inte helt värdelöst heller. Bölade där med. Ovanligt...
Sen en glass i solen innan jag åkte hem. Nu snart Marieberg med min pärla. Fabian kom hem för han stukat foten. Stackars lilla plutt!
Nu videosamtal med veronica. Alltid lika skoj xD
XOXO
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar